TP6OR2 - Rotstiftförankrad pelare – Göran Bjerkstig – 26 aug
Protetik Fast
Implantatstödd
Tandstödd
Adhesivt cementerad
Konventionellt cementerad - behöver en retentionscylinder, mekanisk retention
Avtagbar
Bild
Bild
Bilden ovan kan vi inte göra adhesivt [Symbol] behöver emalj + kunna lägga kofferdam
Istället förankrar vi i roten med ett stift [Symbol] stiftpelare (rotstiftförankrad pelare)
Post (stift) and core (pelare)
Bild
Bild
Fäster stift i roten och på den bygger man en koronal pelare, som man sen fäster kronan på
Bild
Två konstruktionstyper där man kan förankra till roten
Stfitpelare (rotstiftförankrad pelare) (vä bild)
Stiftkrona (hö bild) – krona och pelare i ett stycke (porslin och guld),
görs inte mkt idag pga precisionsproblem och svårt vid broar
Tekniker för att göra en stiftpelare
Direkt teknik (fiberstift med kompositpelare) – kan göras på ett behandlingstillfälle på klinik, fiberstiftet sätts fast genom ets + bond + kompositcement i roten
Bild
Indirekt teknik (individuellt gjuten eller parapost) – avtryck med avtrycksstift och sen till tandtek, krävs fler behandlingstillfällen
Bild
Bild
Indikationer - Direkt teknik
Minst 1/3 av koronal tandsubstans kvar – behövs omkramning som kan motverka flex i stiftet
Bild
Underskär finns i cavum/rotkanalen[Symbol] kompositen fyller ut hålrummen
Vid försvagade rötter [Symbol] frakturrisk vid individuellt gjuten pelare
Vid singelkronor
Vad säger vetenskapen om direktteknik?
Medellivslängd på 6 år – därför gör vi helst indirekt
Incisiver och caniner i ök flest komplikationer – skjuvkrafter
Omkramning viktigt, särskilt buckolingualt
Indikationer - Indirekt teknik
Mindre än 1/3 av koronal tandsubstans kvar – viktigt med styvt stift i dessa fall [Symbol] metall
När inga underskär finns icavum/rotkanalen
Både vid singelkronor och broar
Parapost förstahandsalternativ, om man inte behöver avverka mkt tandsubstans för bra passform
Individuellt gjuten pelare på trattformiga kanaler [Symbol] slipper avverka mkt tandsubstans för retention
Bild
Skillnad individuellt gjuten och parapostspelare
Individuellt gjuten
Preppar kanalen [Symbol] tar avtryck efter kanalen [Symbol] gjuter pelaren individuellt
Behöver inget rotationslås, eftersom ojämn i sin form [Symbol] sitter kvar i rotkanalen
Parapost
Anpassar rotkanalen till ett prefabricerat stift med ett specialborr som passar för stiftet
Bild
Oftast gjord i CoCr
Bild
Bild
Cylindriskt stift [Symbol] bra retention, men risk för att det roterar loss
Vi gör därför rotationslås –prepparin en låda som stoppar vridningen
Övergången ska vara trattformad (mjuk och rundad, hö på bilden)
Direkt teknik vs indirekt teknik Direkt teknik (komposit) + Hög tryckhållfasthet
- Inte lika styvt [Symbol] kan svikta under belastning
- Mikroläckage vid omkramningszonen om bindningen försvagas
- Vätskeabsorption hos materialet och formförändring [Symbol] materialet släpper
- Adhesiv cementering – kan förstärka en svag rot, men är också bökigt, kräver kofferdam
Indirekt teknik (individuellt gjuten eller parapost) + Hög tryck-, böj- och draghållfasthet
+ Tål högre belastning utan att svikta
+ Icke-adhesiv cementering (fosfatcement) – adhesiv cementering är ju bökigt
Varför är rotstiftsbehandlingar komplicerade?
Dålig insyn – ser inte ner i rotkanal, får göra som vid rf– mät med fil för att se hur långt man borrar
Saknar en tredimensionell bild av rotkanalen – röntgen är bara tvådimensionellt (CBCT är 3D)
Underskär i rotkanaler – de är snea och böjda
Svårt att skapa tillräcklig förankring för stiftet
Svårt med rotkanalsavtryck – måste hålla torrt
Undvik rotstiftsförankring om du kan
En pelare försvagar tänder eftersom man avverkar vanlig tandsubstans
Gör hellre en konventionell/adhesiv krona som går att cementera direkt utan att göra pelare
Bild
Har man kvar tandsubstans på sidorna kan man göra en compfylln[Symbol] undviker att gå ner i roten
Här behövs en krona, blir inte bra med compfylln.
Är inte mkt kvar av tanden om vi gör konventionellt cementerad fast protetik (retentionscylinder)
Vi tar bort den buckala kuspen oxå[Symbol] måste ner i roten och göra en stiftpelare
För att retentionscylidner ska vara bra [Symbol] diagonalen längre än basdiametern
När man inte kan få till det är stiftpelare bra
Terapival – Vital tand med otillräckligt kvarvarande tandmaterial
Specialanpassad prep (rännor, lådor, boxar) i komb. med kronförlängning (subgingival prepgräns)
Bondad komposit eller keramik – onlays, adhesiv cementering
Endodontisk terapi på tekniska indikationer – om man vill vara maximalinvasiv och rf en tand för att stödja bron på den, vara säker på att det inte blir sekundärkaries under stödtanden
2. Bondad keramik
Bra när tänderna är för korta för konventionell cementering (retentionscylinder)
Måste ha material som går att etsa, tex porslin/glaskeram
Förutsättningar: torrt, kofferdam, emalj (som etsas)
Terapival – Rotfylld tand med otillräckligt kvarvarande tandmaterial
Specialanpassad prep (rännor, lådor, boxar) i komb. med kronförlängning (subgingival prepgräns)
Bondad komposit eller keramik – onlays, adhesiv cementering
Bild
Rotstiftförankring enligt direkt eller indirekt teknik
Vad bestämmer om vi ska göra rotförankring?
Vart tanden sitter
Hur mycket tandsubstans som finns kvar
Rotkanalens anatomi – svårare att komma ner i krokiga rötter
Belastningsriktning – axiala krafter (ocklusalt från) klarar tänderna av, skjuvkrafter på 3or är svårare
Viktigt att stiftet är styvt [Symbol] nackdel med direktframställda glasfiber är att de inte är så styva
Estetik – inte så viktigt, pelaren täcks ju subgingivalt av kronan
Vad vetenskapen säger
Vad säger då vetenskapen?
Bild
Bild
Omkramning minst 2mm viktigast (direktframställd minst 3 mm)
Avstånd mellan prepgräns på pelare och krona, där kronan kramar om roten
Högre överlevnad om tillräcklig omkramning
Bild
Tandens position – viktigt med retention på hörntänder pga skjuvkrafter
Antal och position av kvarvarande stödväggar
Vilka rotstiftsmaterial finns det?
CoCr – vanligast, ger inte mkt ”flex” i tanden vid påbitning
Bild
Guld – bäst, men dyrt
Titan – teknikkänsligt för tandtek, risk att pelare lossnar från stiftet
Bild
Glas/kolfiberstift och komposit på koronala delen – får ingen adhesiv bindning mellan dom
Bild
Vad bestämmer hur bra rotstiftpelaren förankrar?
Kronans omkramning av roten – viktigaste
Bild
Rotstiftets längd, diameter och divergens
Stiftet ska vara styvt [Symbol] böjer sig inte vid skjuvkrafter
Tillräcklig längd och diameter
Stiftets divergens – ska vara parallellt för mer retention [Symbol]
Rotstiftets passform – ingen luft eller cement mellan stift och tand
Cementeringen – ha bra cement och cementera rätt
Belastningsriktning – axiala vs skjuvkrafter
Rotstiftets längd och diameter?
Minst 4mm guttaperka kvar apikalt (gärna längre) – annars risk för batkerieläckage
Stiftet minst lika långt som kronan
Stiftets diameter minst 1,25mm – om tunnare [Symbol] stift inte tillräckligt styvt
All guttaperka ska vara borta i stiftpreparationen – eftersom vi cementerar stiftet mot dentinet
Passform mot dentinväggarnahela vägen – inte vingla, ibland måste man vidga kanalen
Viktigt att borra bort guttaperka och inte tandsubstans när man ska sätta sitt stift
Rtgbild[Symbol]ser man ska borra 11mm av guttaperka – använd Gatesrymmare m stopp på 11 mm
Använd rak sond för att kolla om det är guttaperka man borrar i = mjukt och brunt
Om det går trögt och lämnar vita spår [Symbol] tandsubstans [Symbol] orientera om dig
Luta borret lite eftersom rotkanalen inte går rakt ner
Bild
Bild
Bild
Bild
Design och dimension på stiftet?
Cylindrisk [Symbol] mer retention
Konisk [Symbol] mindre spännings vid roten
Form spelar ingen roll för retention, men viktigt för att få en bra passform mellan stift-tand
Omkramningen är det viktiga
Rotkanalspreparation
Analysera rotkanalsanatomin kliniskt eller med röntgen
Använd kofferdam– men kan bli svårare att se vilken riktning vi borrar i med kofferdam på
God insyn och bra ljus, ev. luppglasögon
Ta kontrollrtg vid behov – så man vet var man är med sitt borr
Mikroskop – ett hjälpmedel (såna endodontister använder)
Hur utför man en rotkanalspreparation?
Ta bort guttaperka önskvärd nivå (minst 4mm kvar apikalt, rtgbild för att se hur mkt man ska borra)
Forma till rotkanalen
Periferipreparation – lägg en chamfer där kronan ska börja [Symbol] ger omkramning, minst 2mm
Bild
Använder alltid först Gates-rymmare (böjlig och följsam) för att få en styrkanal, därefter:
Bild
Direktpelare [Symbol]specialborr,
ena borr öppnar kanalen, andra fixar så stiftet passar bra (SIMU)
Bild
Indirekt parapost [Symbol]specialborr, färgkodade, går till grövre tills vi är uppe i 1,25 mm (rött),
om bredare rotkanal [Symbol] svart/grönt
Bild
Indirekt individuellt gjuten [Symbol]beutelrock = styvare och skär mer, tar bort dentin[Symbol] formar kanalen, sen tar man avtryck
Pelare på flerrotiga tänder
1 stift ger ofta tillräcklig retention på flerrotiga tänder
Om man behöver mer retention eller kanalerna är korta kan man göra 2 stift
Sedan sätter man tvådelad pelare eller genomgående parapost-stift
Bild
Bild
Komplikationer – varför går det snett?
Viktigt med planering – om bara lite tand kvar [Symbol] bättre att exa och göra en bro
Välj system efter individ – ett system kan aldrig täcka alla behov,direkt/indirekt parapost/ind gjuten
Protetik på en rf tand är riskfaktor (gäller oxå om vi använder rf tand som brostöd)
Om man har delprotes [Symbol] extra stor belastning på pelarna i det området [Symbol] sämre överlevnad
Svagaste länken är området mellan cementet och stiftet
Stiftets styrka minskar vid: upprepad belastning, temperaturvariation, fukt [Symbol] allt finns i munnen
Tekniska komplikationer
Lossnat stift – vanligast, pga trattformad rotkanal, misslyckats med cementering
Fraktur – indikation för extraktion, orsak: stor tandsubstansförlust eller otillräcklig omkramning
Bild
Rotfraktur – allvarligast, korrosion (rostar) [Symbol] ökar i volym [Symbol] spricker i roten[Symbol] infektion runt roten
Bild
Bild
Hur kan vi undvika komplikationer?
Terapival – välj rätt system efter individ
Stiftlängd – minst lika lång som kronan, ju längre krona [Symbol] ju större hävstång [Symbol] behöver längre stift
Utformning av preparation
Ha tillräckligt kvarvarande tandsubstans, omkramning och bra kraftriktning (axiala krafter)
Val av cementeringsteknik (se gruppundervisning)
Fosfatcement – förstahandsval, väldokumenterat, enkelt att använda
Protetik
Fast
- Implantatstödd
- Tandstödd
- Adhesivt cementerad
- Konventionellt cementerad - behöver en retentionscylinder, mekanisk retention
AvtagbarTvå konstruktionstyper där man kan förankra till roten
görs inte mkt idag pga precisionsproblem och svårt vid broar
Tekniker för att göra en stiftpelare
- Direkt teknik (fiberstift med kompositpelare) – kan göras på ett behandlingstillfälle på klinik, fiberstiftet sätts fast genom ets + bond + kompositcement i roten

Bild
- Indirekt teknik (individuellt gjuten eller parapost) – avtryck med avtrycksstift och sen till tandtek, krävs fler behandlingstillfällen

Bild

Bild
Indikationer - Direkt teknikVad säger vetenskapen om direktteknik?
Indikationer - Indirekt teknik
Skillnad individuellt gjuten och parapostspelare
Individuellt gjuten
Parapost
- Anpassar rotkanalen till ett prefabricerat stift med ett specialborr som passar för stiftet

Bild
Oftast gjord i CoCr

Bild

Bild
Cylindriskt stift [Symbol] bra retention, men risk för att det roterar loss- Vi gör därför rotationslås – preppar in en låda som stoppar vridningen
- Övergången ska vara trattformad (mjuk och rundad, hö på bilden)
Direkt teknik vs indirekt teknikDirekt teknik (komposit)
+ Hög tryckhållfasthet
- Inte lika styvt [Symbol] kan svikta under belastning
- Mikroläckage vid omkramningszonen om bindningen försvagas
- Vätskeabsorption hos materialet och formförändring [Symbol] materialet släpper
- Adhesiv cementering – kan förstärka en svag rot, men är också bökigt, kräver kofferdam
Indirekt teknik (individuellt gjuten eller parapost)
+ Hög tryck-, böj- och draghållfasthet
+ Tål högre belastning utan att svikta
+ Icke-adhesiv cementering (fosfatcement) – adhesiv cementering är ju bökigt
Varför är rotstiftsbehandlingar komplicerade?
Undvik rotstiftsförankring om du kan
Terapival – Vital tand med otillräckligt kvarvarande tandmaterial
- Specialanpassad prep (rännor, lådor, boxar) i komb. med kronförlängning (subgingival prepgräns)
- Bondad komposit eller keramik – onlays, adhesiv cementering
- Endodontisk terapi på tekniska indikationer – om man vill vara maximalinvasiv och rf en tand för att stödja bron på den, vara säker på att det inte blir sekundärkaries under stödtanden
2. Bondad keramikTerapival – Rotfylld tand med otillräckligt kvarvarande tandmaterial
Vad bestämmer om vi ska göra rotförankring?
Vad säger då vetenskapen?
Avstånd mellan prepgräns på pelare och krona, där kronan kramar om roten
Högre överlevnad om tillräcklig omkramning
Vilka rotstiftsmaterial finns det?
- CoCr – vanligast, ger inte mkt ”flex” i tanden vid påbitning

Bild
- Guld – bäst, men dyrt
- Titan – teknikkänsligt för tandtek, risk att pelare lossnar från stiftet

Bild
- Glas/kolfiberstift och komposit på koronala delen – får ingen adhesiv bindning mellan dom

Bild
Vad bestämmer hur bra rotstiftpelaren förankrar?Rotstiftets längd och diameter?
Design och dimension på stiftet?
Rotkanalspreparation
Hur utför man en rotkanalspreparation?

Bild
Använder alltid först Gates-rymmare (böjlig och följsam) för att få en styrkanal, därefter:

Bild
- Direktpelare [Symbol] specialborr,

Bild
- Indirekt parapost [Symbol] specialborr, färgkodade, går till grövre tills vi är uppe i 1,25 mm (rött),

Bild
- Indirekt individuellt gjuten [Symbol] beutelrock = styvare och skär mer, tar bort dentin [Symbol] formar kanalen, sen tar man avtryck
Pelare på flerrotiga tänderena borr öppnar kanalen, andra fixar så stiftet passar bra (SIMU)
om bredare rotkanal [Symbol] svart/grönt
- 1 stift ger ofta tillräcklig retention på flerrotiga tänder
- Om man behöver mer retention eller kanalerna är korta kan man göra 2 stift
- Sedan sätter man tvådelad pelare eller genomgående parapost-stift

Bild

Bild
Komplikationer – varför går det snett?Tekniska komplikationer
Hur kan vi undvika komplikationer?
Val av cementeringsteknik (se gruppundervisning)